Det hade gått två dagar sedan han varit hos Madleine första gången .
Under gårdagen hade han igen gått hålla hennes hand, olch hon hade igen gett det där leendet,
Nu var han på väg ned till henne igen. Dp han kom vid slussen kunde han plötsligt inte komma längre..
Han försökte forcera en kraft som var starkare än honom själv, men det gick inte hur många gånger han än försökte vände ned emot slussen, så kom han bara åt andra hållet, han gick upp på mariaberget, han gic längs vattnet, och tittade ned emot gamla stan och trodde att hon nu väntade honom där. han kände en sprängande längtan i bröstet, det var soligt ute, och då han inte kom längre lät han solen lysa rakt in i hans nansikte, och han tänkte på att han då upplevde en liknande känsla som då han höll hennes hand en kännsla av trygghet, ekänsla av att alla desa omkring honomsom ville honom ont, som flydde, de betydde inte längre någonting, en slags känsla av odödlighet, men så kom tillslut ändå den där känslan över honom att han borde gå till henne och han gjorde åter ett försök att komma åt hennes håll han sade
"Gud opm du inte ger mig detta...' sen kom han i... plötsligt så släppte gerppet omkring hans kropp och lätt som en plätt vandrade han över slussen och kom in i Gamla Stan.
Hans hjärta bankade hårt då han såg hennes galler.
Han steg in och hon öppnade ögpnenen och log emot honom. Han gick direkt och satte sig.
"Idag kan du inte hålla min hand, jag är förkyld.
Det gör ingenting för mig sa han
vill du ha choklad?
han kände sig såp besviken att inte få hållanhennes hand att han avböjde chokladen
vad ska du göra idag då frågade hon honom och han kände att det fanns en undetrton i henne idag då
som satte igång en ström av varm njutning emellan hans ben
jag hade tänkt sitta här
så satt de där bägge tysta
han försökte greppa hennes hand men fick bara hålla i hennes handskar
han kände sig besviken han satt där och plötsligt puttade den främmande kraft som höll hans liv i sina händer, upp hans händer och han smekte plötsligt hennes arm
'
väldigt försiktigt
liksom han var osäker och ytter st rdd att hon skulle dra tillbaka den
han tittade inte upp utan kraften fortsatte att smeka uppåt
emot hennes skuldra
där stannnade han och smekte lite ned åt igen
hans kropp lutade sig nu emot hennes
liksom han nästan var i hennes famn
hon öjde inte bort huvudet helt utan hade llendet kvar på läpparna
när han märkte det kunde han inte hålla sig, han reste sig upp och började först kyssa henne på halsen
sedan på kinden
sedan plöätsligt så kysstes de, läpparna nuddade vid varandra han tog sina hände rochy smekte hennes bröst
han böjde sig ned och började kyssa hennes underliv
de var alldeles tysta
så försiktigt började han vika ned henne trosor
hon lyste på rumpan och han såg hennes vita hu därunder
han tittade plötsligt bakåt och reste sig för att dra för skynket så att inte de som gick förbi skulle se vad som pågick däroinnne
när han sedan såg på henne satt hon med trosorna halvt nre och såg på honom
han böjde sigåter ned och trosorna halv kysste hnenne
då kände han hur hon tig sina händer och knäppte upp hans byxor
han kände liksom hans bröst skulle sprängas
de gick ne dhalvt
så böjde han sig ned och drov av henne trosorna helt
han kysste låren och magen och drog upp hennes tröja
så särade hon omärkligt på sina ben
hanb kysste
de vaknade både upp ifrån sin trance då två kvinnor steg in i galleriet
de satt där och drack varm choklad och pratade
han såg hur hon gjorde ett kast med ögonen
'nämen hej Madleien!' hörde han en röst som sa
rösten lät gnällig
liksom så basunerande ut
och han förstod direkt att det inte var någon nära vän till henne som kommit
'hej hej'
sa hon i en röst som mera lät som 'försvinn försvinn' han kände en fruktansvärd smärta och längtan då¨hon reste sig upp
innan hon gjorde det kände han hur hon tryckte hans hand som vilade i hennes en gång
'hur går det här på utställningen? går det bra?'
'tja..'
han såg henne vicka omärkligt på huvudet, liksom hon ville säga två saker samtidigt
är det många besökare?
det är inte lika bra som år två tusen
jaså?
ja... man kan ju säga...
men Gud så underbara målningar!
tycker du inte ann marie?
Markus tyckte att det fanns n¨ågonting så hänsynslöst i dessa kvinnor att han började röra på sig oroligt....
fyra hon lutade sig tillbaka och tycktes tänka, han satt med huvudet i knäet och kände den där vinden utav osäkerhet fara över honom igen
han satt där tyst, slagen till marken av den kärlek som kommitr upp i honom, han snuttade på sin choklad och kände själv att det var dags att bege sig iväg snart. han sa inger mer, drack inte ens upp chokladen utan reste sig upp
han såg hur hennes blick blev längtansfull då han gjorde det och han sa
'kan jag komma förbi här imorgon?
och dricka mer choklad?
ja...
han var redan på väg att gå ut då han hörde henne säga
men boken då, du glömde boken
den får du
ibland kanske jag behöver någon som sitter här istället för mig
det gör jag hemskt gärna!
utbrast han utan att kunna hejda sig
hon började le
han sträckte ut sin hand för att fatta hennes och till sin stora förvåning fick han hålla den
han satt där med hennes hand emelölan sina händer, och tänkte på att sista gången han satt så här hade... men han ville inte tänka på det nu
han kände hennes händer emellan sina, hennes enda hand emellan hans två och han kände sig trygg
han tittade i en förvåning som var utan like upp emot henne
och varenda gång han gjorde det så log hon och vände bort huvudet
han kände att det var dags att släppa, men tänklte han det var någonting med det där leendet
det var så enormt kärleksfullt
han satt där tyst, slagen till marken av den kärlek som kommit upp i honom
fyra hon lutade sig tillbaka och tycktes tänka, han satt med huvudet i knäet och kände den där vinden utav osäkerhet fara över honom igen
alla andra kvinnor han varit intresserad av hade flytt vid det här laget
han hörde henne plötsligt säga, rent ljudlöst
ja, det kanske är han,, han satt fortfarande och tittade ned i golvet, och väntade på slaget han skulle få på huvudet..hon skulle säga jag stänger snart
och han skulle behöva gå
vart bort du någonstans?
frågade hon plötsligt vanan inne försökte han ljuga, men han sa på söder
jag sitter här på galleriet
han tittade upp ja
ibland kanske jag behöver någon som sitter här istället för mig
han hade inte haft en intention att knulla då han kom in men plötsligt kände han
han lutade sitt huvud i sina händer
när är du född frågade hon plötsligt
han letade i sitt sinne efter datumet han var född, eftersom han alltid brukade ljuga om det, men plötsligt sa han I Augusti
vilket datum
fjärde
vilket är ditt favorit tal
han tittade ned och drack chokladen
på vilket sätt är du skizophren? frågade hon
jag hör såna där saker sägas till mig i de mest fina stunder då jag absolut älskar som mest, så kommer plötsligt en röst som säger t.e.x. ska du inte knulla henne nu? eller sånda där saker som bara förstör och jag vet inte vad jag ska göra, det var däröfr jag blev tyst alldeles nyss, för att det började igen
jag kände en fruktansvärd trygghet innan dess, men sedan kom det där och sade så och jag kände mig fruktansvärd
han kände genast på sig att han borde säga, 'men det var inte därför jag kom hit... han började genast, att hon log men håret skymde hennes ansikte
jag gick förbi och såg de där tavlorna, och så kände jag mig plötsligt underligt trygg, därför kom jag in
han tittade ned och drack chokladen, vad skulle han göra nu? han vågade inte säga ett ord mera, de satt där oc h drack sin varm choklad, han kände att tystnaden började bli för lång, och det var inte en behaglig tystnad
så tittade han plötlsig tupp...
jag är skizophren sa han
hon tittade på honom besviket och yttrade i en kall besviken ton
jaha
han kände genast på sig att han borde säga
men det var inte därför jag hkom hit
i bröstet som puttade på kom igen han såg på henne, hon var så vacker det hade han inte märkt förens nu
han såg på,, men sen vågade han inte längre
hon hälllde upp den varma chokladen och han fick en varm kopp som han knappt kunde hålla i handen
han var snabb att ställa ned den och hon sa
akta koppen är varm
detta sa hon först efter han fått den i handen, och han sa ja
han tittade på henne och hörde plötsligt en röst som sa
den där fitta skulle vara skön att knulla
han tittade ned ned i govlet hur skulle han nu våga vända upp blicken?
han funderade för sig själv om det var han själv som hade sagt det
det kostar ingenting då började hon skratta
det var mina föräldrar somb etalde , jag hade ingen möjligthet att betyala hyran
hur mycket kostar den?
han började svettas
ja jag såg det
jag har tryckt upp den själv sa han
han fröstod själv inte att hanhade sagt någonting roligt
men han mindes plötsligt Blyth den käre Blyth som han hade läst och han sa 'Blyth säger att all sanning är paradoxal' när han såg att hon fortfarande skrattade så böjde han sig efter boken och slog upp en dikt i den
han läste den dikt hon nyss hade läst
och återigen satt han och tungt men det bröts snart, den där känslan av någonting i bröstet som puttade på kom igen
han såg på henne, han var så vacker det hade inte märkt förens nu
i sig själv de satt där tysta en stund och det var först då vattenkokarne gick av som han märkte att han fortfaraden satt där
hon vek försiktigt ihop boken och la den på bänken
han blev besviken
den låg där så nära intill honom, liksom han skulle vara tuvngen att ta med den hem igen
trodde hon att han voille sälja den?
undrade han för sig själv
tanken hade inte ens kommit vöer honom,m men började han tänka det kanske vore bra om jag nämnde hur mycket den kostade
jag har tryckt upp den själv sa han,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar